00:09:39
Minnesbild: datering om en kväll då du räddade mig
En hinna av svett
I det minimala utrymmet mellan våra kroppar
Det enda som i den stunden skiljer oss åt
Hon vänder sig om
Placerar sitt ansikte mitt emot mitt
I samma sekund som hon somnar rycker hon ofrivilligt till
Hennes armar kring min kropp
Sömnen blir det enda som i den stunden skiljer oss åt
Och plötsligt byter allt det fula skepnad, blir istället det vackra som jag bara kan anta att också du drömmer om i den för mig evighetslånga sekunden