revolution

"Hon ska resa någonstans
[...]
Dit dina fingrar aldrig når"

Ett gummiband spänns till det går av
Dess bristningspunkt kan liknas vid min
Den bärande separerande skillnaden tycks vara att jag inte återvänder
Som de brustna ändarna hos ett gammalt, stelnande gummiband, alltid återvänder

I kroppen stiger en lättnadskänsla vid ögonblicket
Då allting brister, när ett avslut uppenbarar sig
En väg ut ur labyrinten, en dörr till andra sidan
När ett gummiband brister kan man inte ångra sig

Den som söker skola finna, även om man vet att det man söker inte nödvändigtvis är vad man vill hitta
Liksom jag fann attraktionen hos den magnetiska motpolen
Fann jag också de brustna ändarna hos ett gammalt, stelnande gummiband
Samt insikten att det var jag som lät det stelna, dö

I kroppen stiger en lättnadskänsla vid det exakta ögonblick
Då allting brister, likt min mask av total likgiltighet
Det går inte längre en dag utan att jag tänker på det ögonblick
Då jag lät allting brista

När ett gummiband brister kan man inte ångra sig
Man kan endast knyta ihop de brustna ändarna
Om de kommer tillräckligt nära varandra igen